Bill Paxtons død: Årsag, sidste film og reaktioner

Danska öresundsregionen står inför ett vägskäl. Medan politiker i Malmö och Köpenhamn talar om en gemensam framtid, avslöjar nya siffror att den ekonomiska integrationen har stannat av – och i vissa fall till och med backat. Vår granskning visar att resandet över bron, företagsetableringarna och arbetskraftspendlingen har bitits av pandemin och ännu inte återhämtat sig.

Pendling över Öresund

Antalet dagliga pendlare över Öresundsbron har minskat med 35 procent jämfört med 2019 års nivåer. Enligt Øresundsbro Konsortiets senaste trafikrapport passerade i genomsnitt 17 500 fordon per dygn under första kvartalet 2024, mot 27 000 före pandemin (Øresundsbro Konsortiet). Tågpendlingen har återhämtat sig något bättre, med en uppskattad minskning på 22 procent jämfört med 2019 (Trafikverket).

Samtidigt visar enkäter från Malmö stad att antalet danskar som flyttat till Malmö har minskat med 18 procent sedan 2020 (Malmö stad). De danskar som tidigare såg Malmö som ett billigt alternativ till Köpenhamn har nu mindre incitament att flytta, eftersom räntorna stigit och den svenska kronan försvagats ytterligare.

Företagsetableringar på vardera sidan

En analys av Bolagsverkets och Erhvervsstyrelsens data (Bolagsverket, Erhvervsstyrelsen) visar att antalet nya dotterbolag som danska företag registrerar i Skåne har minskat med 41 procent sedan 2019. Omvänt har svenska företagsetableringar i Köpenhamnsområdet stagnerat på samma nivå som 2018.

Mönstret är tydligt: danska företags expansion över sundet har brutalt bromsat in, medan svenska företag aldrig riktigt tog sats.

Den okända variabeln: valutaeffekten

Den svenska kronans försvagning med 28 procent mot danska kronan sedan 2019 (Riksbanken, Danmarks Nationalbank) har skapat en ny verklighet. För en dansk arbetsgivare som betalar en svensk lön i svenska kronor innebär kronförsvagningen att den verkliga kostnaden för svensk arbetskraft har ökat med 28 procent, vilket äter upp stora delar av tidigare lönefördelar.

Vad detta innebär: den kostnadsfördel som svenska arbetare och företag tidigare haft vid etablering i Danmark, eller när danska företag outsourcar till Skåne, har minskat dramatiskt. Den danska fördel som fanns i att köpa svenska tjänster har urholkats.

Implikationen: Den reala integrationen mellan länderna har försvagats av en valutarörelse som varken svenska eller danska politiker har kontroll över. Och få prognoser pekar på en snar återhämtning.

Vad händer när integrationen backar?

Den ökande bostadsbristen i Köpenhamn (Köpenhamns kommun) och Malmös stagnerande danska befolkning riskerar att förstärka varandra. När färre danskar flyttar till Malmö minskar trycket på Köpenhamns bostadsmarknad något, men samtidigt förlorar Malmö en viktig ekonomisk motor: danska konsumenter och skattebetalare.

Malmö stads senaste befolkningsprognos (Malmö stad) visar att antalet danskfödda i staden nu minskar för första gången sedan Öresundsbron invigdes. Samtidigt visar Köpenhamns siffror att antalet svenskfödda i Köpenhamn har stagnerat på ungefär samma nivå som 2020.

Den politiska dimensionen

Både svenska och danska politiker har hittills valt att betona visionen om en gemensam arbetsmarknadsregion, men konkreta åtgärder uteblir. En genomgång av protokoll från Öresundskomiteens möten 2023–2024 (Öresundskomiteen) visar att valutafrågan endast togs upp vid 3 av 12 sammanträden – och då utan att leda till några beslut om gemensamma åtgärder.

Samtidigt visar en opinionsmätning från Kantar Public beställd av Berlingske och Sydsvenskan (Kantar Public) att 61 procent av danskar och 54 procent av svenskar i regionen anser att regeringarna borde samarbeta kring en gemensam valuta- eller lönekoordinering. I dagsläget finns dock inga sådana planer hos varken danska finansministeriet eller svenska finansdepartementet.

Vad mönstret visar: den politiska retoriken har inte motsvarats av handling. Samtidigt som integrationen urholkas av makroekonomiska krafter, saknas institutionella mekanismer för att möta utmaningen. Risken är att den ökande arbetslösheten i Malmö – som enligt Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen) är 12,3 procent mot Köpenhamns 3,1 procent – förstärker en redan skev utveckling.

Drar man slutsatsen: Gapet mellan politisk ambition och ekonomisk verklighet har aldrig varit större sedan bron öppnades. Om inget görs riskerar Öresundsregionen att gå från en framgångssaga till en lärdom om hur regional integration kan stanna av och till och med vända.